Att göra barn igen…

Bara två veckor efter aborten åkte vi med hela min familj till Kolmården, detta var en födelsedagspresent till min mamma som nu skulle lösas in. Detta gav oss extra tillfälle att koppla av och tänka på annat. Min syster hade precis fått sitt tredje barn och min svägerska var höggravid med sin andra. Kommer mycket väl ihåg att jag var väldigt glad för deras skull men att det långt bak ändå fanns någon slags avundsjuka. Vi skulle ju också fått barn det året. Men vår sorg lade sig ganska snabbt, troligen på grund av att vi försökte prata om det så öppet som möjligt med våra vänner.

Läkarna på Huddinge sade att man skulle vänta med att försöka igen tills man hade haft två menscykler efter avslaget. För er som inte vet vad avslag är så är det en sårvätska från sårytan där moderkakan suttit. Första dagarna blöder det förhållandevis rikligt och består av blodig vätska, därefter blir avslaget allt mer brunaktigt för att till slut bli helt ljust. Hur länge man blöder är väldigt individuellt.

Vi orkade inte vänta två cykler och började försöka redan efter första. Denna gång ville vi vara mer säkra på när ägglossningen skulle ske och köpte en fertilitetsmonitor.

Första försöket gick precis som vi trodde, inte speciellt bra. Läkaren hade ju sagt att vi skulle vänta två menscykler men vi ville ändå prova. Försök nummer två var svårt att hinna med även fast vi försökte vid alla tillfällen som gavs. Kan rekommendera att inte ha övernattande besök en längre period eller att åka på semester till svärföräldrarna kring ägglossning, det blir ju lite mer krångligt då.

Vi kämpade ändå på med fortplantningen väldigt bra och det kändes som att detta försök ändå skulle kunna lyckas. Min magkänsla kändes bra men jag hade fel. Mensen kom denna gång också.

Försök nummer tre närmade sig och fertilitetsmonitorn betedde sig konstigt. Det verkade som Sharon denna månad inte hade någon ägglossning. En vän berättade att det kan hända för kvinnor ibland, speciellt om man känner sig stressad och det vore ju inte så konstigt efter vad hon gått igenom. Det kändes irriterande, varför nu när vi så gärna ville få barn. Vi försökte ändå, då rutinen fanns där sedan tidigare månader. Mensen kom inte och det var som ett ytterligare bevis på att Sharons kropp sa ifrån.

Trots att vi inte visste när nästa ägglossning skulle ske började vi på försök nummer fyra. I mitten av september gjorde vi av en okänd anledning ändå ett graviditetstest för att vara helt på den säkra sidan. Sharon satt på toaletten och kissade på stickan och gav mig testet för att jag skulle ta det och vänta 3 minuter på resultatet. Jag hann inte lägga ifrån mig stickan innan det kom upp ett tydligt, starkt och blått plustecken. Sharon var äntligen gravid igen!

Det som vi hade tolkat som ett ägglossningsuppehåll var istället en oregelbunden ägglossning som fertilitetsmonitorn hade svårt att mäta och att mensen uteblev efter försök nummer tre berodde på att Sharon redan var gravid. Vi tyckte dock att monitorn var väldigt bra trots att den inte fungerade för oss den månaden Sharon blev gravid.

En kommentar på “Att göra barn igen…

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.