Veckorna går…

Över jul och nyår åkte vi till New York för tredje gången tillsammans. Jag gav Sharon resan i 30-årspresent i september då jag hoppades och tänkte att det kunde vara en bra avkoppling för oss om Sharon blev gravid inom några månader. Jag hade tur och vi fick ju det positiva beskedet bara någon vecka senare och resan hamnade perfekt i mitten av graviditeten.

New York är verkligen vårt favoritresmål och denna resa blev också helt fantastisk. Vi åt gott, shoppade lite och självklart såg vi på musikaler och shower. Vi inhandlade även vår barnvagn då dessa är mycket billigare i USA. Det blev en Bugaboo Buffalo med lite tillbehör samt en väska att förvara den i till flygresan hem. Att köpa vagn i New York är mycket billigare än i Sverige eller via webshopping. Vi mailade till barnbutiken, Giggle som ligger lite överallt på Manhattan och beställde samt betalade vagnen så att vi var säkra på att den fanns när vi kom dit. Det var superenkelt och smidigt att beställa och hämta vagnen men även lite kul att gå runt med en barnvagn på avenyerna. Så om ni har vägarna förbi New York under er graviditet, passa på!

En annan sak ni bara måste göra om ni befinner er i New York är att gå på föreställningen Sleep No More. Vill inte berätta något om upplevelsen utan det måste upplevas helt enkelt. Mer information hittar du på, sleepnomorenyc.com.

Att ta en lite längre resa innan ni får barn är något jag absolut kan rekommendera. För det kan nog dröja några år innan de flesta vågar sig iväg på en sådan igen och det knappast är ni själva som kommer vara i fokus på era framtida resor utan era barn. Åk dock inte för sent i graviditeten då det kan ställa till problem med flygbolagen som vill ha intyg m.m. och det kan ju vara lite jobbigare att vara utomlands om något skulle hända med graviditeten.

En dryg vecka efter hemkomsten från New York var det dags att börja träffa vår barnmorska, Karin mer kontinuerligt. I början träffade vi henne ca 1 gång per månad men ju närmare vi kom förlossningen så sågs vi ungefär varannan vecka. På våra träffar fick vi svar på våra frågor som ständigt dök upp. Ska det sticka i underlivet och kännas som om nåt ska trilla ut? Ska det göra ont i ryggen? Är det ok att bada? Alltid fanns det ett lugnande svar från Karin som inte hade svårt att svara på några frågor under Sharons graviditet. Utöver att lugna och informera oss så undersökte hon alltid Sharons mage, mätte den, lyssnade på fostrets hjärtljud, tog blodtryck på Sharon och ibland blod- och urinprover för att kolla över järnvärdet och om det fanns något protein i urinen vilket kunde betyda början på havandeskapsförgiftning.

Jag hade absolut inte behövt vara med på träffarna då det mesta kretsade kring den blivande mamman och magen men jag ville också känna mig delaktig i denna graviditet, och jag ångrar det inte en sekund.

Ett beslut vi hade framför oss var att välja var vi önskade att ha förlossningen. Självklart ville vi vara på ett sjukhus i Stockholmsområdet men det fanns rätt många att välja mellan. Ganska fort fick vi nys om att ett nytt BB skulle öppna under mars månad, det hette BB Sophia. Det ligger vid Sophiahemmet vid Valhallavägen i Stockholm. Det skrevs rätt mycket om denna förlossningsklinik innan de hann öppna och kritiken var rätt stor. Vi besökte ett av deras informationsmöten och var mer än nöjda med allt som berättades. Därför valde vi BB Sophia och behövde nu bara hoppas på att det skulle finnas plats den dagen vi skulle komma dit.

Under de kommande veckorna men även de som redan passerat blev min uppgift mycket att tackla Sharons känslor och orosmoment. Som ni alla säkert vet finns det något som heter Google och där kan du hitta i stort sett all information du kan tänka dig. Om du till exempel söker på, ”ont i ryggen gravid” så kommer det komma enormt mycket trådar från olika forum om missfall, skrivna av föräldrar som upplevt detta. Trots att den vanligaste anledningen till ryggont är att fostret växer och då kan även ryggen börja värka. Så min rekommendation är att inte besöka en massa forum. Självklart står det säkert bra saker också men det finns absolut mer negativa upplevelser än positiva på dessa forum. Besök istället Vårdguiden, www.1177.se som kan ge dig alla svar du behöver. Kan också starkt rekommendera Babygruppens app, Gravidkalender som kan laddas ner på AppStore eller Google Play.

Självklart har jag fått stötta och tackla Sharon mer än i Google-frågan. Så fort hon har blivit orolig över något har jag alltid försökt lugna henne och be henne skriva ner frågan så vi istället kunde fråga vår barnmorska.

För många som blir gravida så väntar svullna händer, fötter och ben. Då kan du som partner hjälpa till med att massera bort vattnet medan ni tittar på er favoritserie på TV. Jag tror att det heter lymfmassage och fick det förklarat för mig att jag med lätta tag skulle dra mina händer mot kroppens centrum vid de ställen som var svullna. Sharon tyckte det fungerade bra och kändes skönt efteråt, vilket var min mening också.

Tänkte även ta upp den typiska grabb-frågan, sex under graviditeten. Jag fick själv frågan från flera av mina vänner under graviditeten. Ja, sex under graviditeten går jättebra men det beror ju helt och hållet på hur din partner mår, och det kan ju skifta rätt mycket under tiden. Vissa påstår att de får mer sexualdrift på grund av alla hormoner som spökar medan vissa inte alls är sugna. Det hela är ju väldigt enkelt. Om ni båda är sugna och känner för det, så ha sex.

Jag kan ju ta vårt sexliv lite kortfattat som exempel. I början var Sharon ganska illamående, trött och orolig. Det resulterade självklart i att det inte blev nåt sex. Jag själv skulle inte vilja ha sex om jag mådde likadant. Senare i graviditeten mådde hon bättre, var mindre orolig men var självklart ganska trött. När Sharon då ibland var utvilad så kunde det bli riktigt mysigt. Glöm dock inte att det finns så mycket mer än sex som kan tillgodogöra bådas behov.

För mig som partner så hände det inte så mycket mellan veckorna 18 till 35. Självklart växer magen, saker ska inhandlas och kurser ska genomföras men i övrigt är veckorna ganska lika. Din partner komma börja prata om att hon känner hur det rör sig i magen, hur sparkarna känns men det kommer dröja ett tag innan du kan känna dem och framförallt se dem. Men den väntan är värd allt!